Sex officiella flaggdagar i året

De årliga officiella flaggdagarna är sex till antalet. Utöver dessa flaggas det också under valdagar och dagen då presidenten träder i tjänst. Statens myndigheter är förpliktade att flagga under officiella flaggdagar.
De officiella flaggdagarna är:

• 28 februari, Kalevaladagen, den finländska kulturens dag
• 1 maj, det finländska arbetets dag
• Morsdag, andra söndagen i maj
• 4 juni, försvarets fanfest, Finlands marskalk C.G.E. Mannerheims födelsedag
• Midsommardagen/Finlands flaggas dag, lördagen mellan den 20 och 26 juni
• 6 december, självständighetsdagen
• Statliga val, kommunalval, Europaparlamentsval eller rådgivande folkomröstning
• Dagen då republikens president tillträder sitt ämbete

Övriga flaggdagar
Det finns 13 vedertagna flaggdagar, utöver de officiella flaggdagarna. Exempel på  vedertagna flaggdagar är veterandagen, Europadagen och Svenska dagen.

Statsflaggan	Nationsflaggan
Försvarsmaktens flagga	Republikens presidents flagga

Vårt land

Vårt land och dess 11 verser

Vårt land har kommit att bli ett uttryck för våra nationalkänslor. Sången framförs under   statliga officiella tillställningar och under idrottsevenemang. Ett behov för en nationalsång   växte fram under 1840-talet, när Europa visade vägen. De svenska orden till Vårt land är skrivna av Johan Ludvig Runeberg och för kompositionen står Fredrik Pacius. Sångens   uruppförande ägde rum i Helsingfors av Akademiska Sångföreningen den 13 maj 1848   och språket var, som sagt, svenska. Pacius kraftfulla komposition och framfarten av   nationalitetsidén ökade Vårt lands popularitet. År 1917 valdes Vårt land till Finlands officiella nationalsång.

Dikten skrevs till Fänrik Ståls sägner

Runeberg skrev dikten Vårt land till den första delen av Fänrik Ståls sägner år 1846. De 11   verserna innehåller en historia som förstärker vår nationalitetsidé. År 1889 översatte   Paavo Cajander Ståls sägner till finska. Idag sjungs den första och sista versen ur dikten   som vår nationalsång.

Fredrik Pacius komponerade en hit i snabb takt

Dikten Vårt land hade redan hunnit komponeras som en marsch förrän Fredrik Pacius ombads att komponera den. Han hade endast några dagar på sig. Redan det första   uppförandet gjorde stort intryck på publiken. Populariteten sträckte sig också över Finska   viken söderut till Estland. Sången Mu isamaa sjöngs 21 år efter det finländska uruppförandet.

 

Finlands lejon

Lejonet är Finlands nationella symbol, trots att lejonet inte lever i vilt tillstånd i landet. Lejonet baserar sig på ett sagodjur som illustreras i Finlands vapen. Anvisningarna för hur lejonet ska framträda i vapnet är följande: Lejonet bär krona, den högra handen som bär   harnesk lyfter svärdet för att slå, lejonet står upprätt på en sabel och i bakgrunden finns   nio silverrosor. Finlands vapen används i Finlands statsflagga, flaggan för republikens   president och för att bekräfta statens officiella dokument. Inom konsten förekommer lejonet i bred utsträckning som en symbol för nationen. I dag möter du också lejonet till   exempel på det finländska ishockeylandslagets speltröjor.

Finlands vapen gör framträdandet officiellt

Finlands lejon blev det självständiga Finlands vapen år 1917. Finlands vapens ursprung  känner man inte i detalj till. Vapnet dök första gången upp på Gustav Wasas   gravmonument i Uppsala kyrka under 1580-talet. Vapnet har använts för de östra delarna av det svenska riket fram till år 1809 och efter det som symbol för det ryska storfurstendömet Finland. I det självständiga Finlands vapen fanns till en början storfurstendömets krona ovanför skölden. Kronan togs bort efter regeringsbeslut år 1930.